Re:
Fathoms II - jo, planen är att i framtiden ge ut ett samlat verk. Sen när Fathoms är slut tänker jag leka lite mer med världen, så det blir fler serier.
Och ja, Alek, jag håller med om att del två inte står så jättebra för sig själv; det är en liten fördjupning av karaktärerna (samt lite setup) och en transportssträcka till del tre; jag behövde lite tid med dom två ursprungskaraktärerna innan jag började ösa på med fler typer och platser och prylar.
Okej, amatörrecencenthatten på! (Varning: Lång post is lååååååång)
Fanzine: Håller med föregående talare:
LGM - Going Gangsta är en sjukt rolig serie, med en fullträff på varje sida. Mer sånt, Elias!
Ninja Mission var bra - trevlig fart och fläkt på alla sidor, roliga idéer (robotorm men också änterhake!), kunde gott a varit lite längre för att verkligen gotta ner sig i bondageninjaäventyr - men har man inte tid så har man inte. Vi får kanske se mer i framtiden?
Wayfar var, som väntat,
sjukt bra. Jag har ju läst den förut, men den gör sig verkligen bra i tryckt format - riktigt bra pacing, underbar svärta på alla sidorna, och en snygg setup för vidare äventyr.
Kioskvältare #3 var bra den med, men jag tycker nog att Efraim och Olovs serie stod sig bäst i sammanhanget; Emil och Mirelle kändes som bokändar på en mer maffigt verk. Snygg cameo av muggen Sven, btw.
03:51 var riktigt maffigt och bra; de allra flesta serierna var ordentliga fullträffar.
Everest var både snygg och rörande,
Imaginarium var tänkvärd och väldigt välgjord (snygg detalj att huvudroboten heter Ask och hans flickvän Embla - namnet på de första människorna i Asagudasagan), och jag gillade verkligen
Legend - men så har jag ju en svaghet för flygande skepp också. Den kändes som en mörkare och mer hopplös version av
Skyward Sword, nästan.
Däremot måste jag säga att jag inte kommer överens med Erik Malms serie - vilket jag sällan gör, ärligt talat. Den kändes spretigt tecknad och svårläst och mest så där "OoOoooh, monster i badkaret!"-ig.
I övrigt bra kvalité. Det känns som om
03:51 fick bli årets Comic Royale-volym, typ.
På tal om Comic Royale...
#6 är verkligen inte ett värdigt avslut - om det nu är ett avslut den blir. Det lät på dom som om dom mer eller mindre gett upp på föreningen, vilket känns sorgligt.
No. 96 11.27 och
Fredag känns avgjort som Höjer-uppgifter som dom har tryckt in i antologin för att dryga ut antalet sidor. Typ, "gör ordlös serie om en brud som verkar göra en sak men egentligen gör nånting annat".
Piazzollas serie var bra, med snygg twist på slutet. Personligen kan jag tycka att hans tecknarstil skulle må bra av lite avlutade linjer; just nu känns det som om han inte riktigt hunnit färdigt. Calle Krantz har tecknat bra till novellen skriven av hans bror (? tror jag, iaf), men texten är inte serieanpassad.
Kul att ni gillar mitt bidrag - själv sitter jag här och gruvar mig över dålig rörelsedynamik och taffliga dialogformuleringar (fast så går det när man försöker göra svenskspråkig serie av karaktärer man vanligtvis skriver på engelska).
Det blir kanske mer korta steampunk-luftfararäventyr i framtiden - vi får se.
Annars - inte mycket att hänga i julgranen.
Jag köpte även ett fanzine som jag tror iallafall ni missade -
Memory of a Dream av Sara Lindholm. Jävligt trevligt tecknad, måste jag säga - mysiga karaktärsdesigner, bra flow i bilderna, och riktigt bra färger. Känns som en riktigt lyckad fransk-belgisk-tradition-möter-japansk-animation-stil (med minst en karaktär som påminner om Snusmumrikern, och det är ju aldrig fel) - helt okej story också; första kapitlet på något längre. Ska tydligen upp på internet och fortsätta som en webcomic senare -
Saras dA-profil.
Proffsalbum: Köpte äntligen del 6 av Hellboy -
Hellboy: Strange Places - som samlar
The Third Wish samt
The Island+epilog. Måste seriöst säga att det är en av dom bästa Hellboy-album jag läst - historierna går liksom hand i hand med varandra, där
The Third Wish blir en slags upprinnelse till
The Island - och
The Island är en av dom bästa Hellboy-äventyren hittills. Mignolas egen version av Ogdru Jahad (som är bra mycket djupare och tyngre än filmversionen), förklaringen på hur Hellboy blev domedagens högra hand, osv., osv. Riktigt snyggt, i äkta Mignola-ockultistnörderi-stil.
Abe Sapien: The Drowning - Mignola story, Jason Shawn Alexander-teckningar; en lyckad blanding. Bra färgtoner, snyggt användande av spretigt tusch (tydligen sket Alexander i att skissa 90% av serien och körde på direkt i tusch - och galet snyggt blev det), och en redig tyngd i handligen. Jag gillar den.
På tal om bra färgtoner på nostalgiköpte jag
Yakari och den Vita Buffeln - och där kan vi snacka folk som vet hur man effektivt använder färg. Den är precis lika bra som jag minns den.
Miss Don't Touch Me av Hubert & Kerascoet - ett i orginal franskt album om en ung kvinna på sent 1800-tal var syster dödas av en seriemördare, och som ger sig in på att lösa mysteriet eftersom alla andra tror det är ett självmord. Och sättet hon löser det hela på är... att börja jobba på bordel som dominatrix. Där hon är enda oskulden. Josåatteeh.... >.> Men allvarligt talat; snyggt tecknat (enligt Daniel "Som om
Kate Beaton skulle teckna grafisk roman"), bra story och en hel del både blod och naket.
Sen köpte jag också
Flight vol. 8 när jag och Alexander harade iväg till Comics Heaven; ville ha den främst för att Nicholas Kole's
The Hollow Men var med i den (Kole är supernajs på alla sätt och vis) - men det visade sig vara den bästa volymen av Flight jag nånsin läst. Vilket är passande - och lite tråkigt - eftersom det också är den allra sista. Nu måste jag bara skaffa mig dom volymerna jag saknar - sex och sju, tror jag.
... Och det var väl allt.
Förutom att jag verkar ha dragit på mig nån sorts SPX-sjuka - det susar i örat och det känns som jag har feber. :/ Kanske dags att gå till farbror doktorn och kolla blodtrycket?